Två gånger igår stötte jag på artiklar som hänvisade till en undersökning om vad som gör oss lyckliga, baserad på i vilken kontext ordet lycka förekommer i medierna. Undersökningen sägs visa att det är relationer som gör oss lyckliga, inte prylar. Vad gäller denna slutsats är jag benägen att hålla med. Däremot så började jag fundera kring det som undersökningen bygger på, nämligen mediernas beskrivning av verkligheten.

Medierna använder olika typer av språk och begrepp för att beskriva olika typer av företeelser. Deras sätt att beskriva företeelserna har inte en självklar koppling till hur vanliga människor känner och tycker kring olika företeelser, det är helt enkelt ett manér och språk som utvecklats och som vi som konsumerar medier har vant oss vid. T.ex. är det nog inte många människor som överanvänder ordet “rasar” i samma utsträckning som kvällstidningar. Man vi är vana att se det.

Man har alltså tittat på vilka ord som skrivits i samband med ordet lycka i medierna under 2010. Ofta hittar man egennamn på personer kopplade till lycka samt lycka kopplat till sporthändelser. När det gäller pengar, teknikprylar och dylikt så står inte ordet lycka i anslutning till dem. Vad innebär då detta? Att vi blir lyckliga av sport och kungliga bröllop men inte lyckliga av Google eller iPad? Eller kan det vara så att hur medierna formulerar sig när de vanligtvis rapporterar kring bröllop och delårsrapporter faktiskt varierar? Låt mig förklara: När man skriver om personer är det lätt att belägga dem med känslor. Sport är också en företeelse som vanligtvis beskrivs i många och starka känslotermer, både positiva och negativa. När nyhetsmedierna rapporterar om affärer så är det antingen i en sakligt torr ton eller så handlar det om olika typer av oväntade företeelser. Sällan i positiva termer, som ordet “vinstvarning” t.ex. tyder på. Om du mot alla odds skulle stöta på rubriken”AIK vinstvarnar” så kommer det att handla om klubbens ekonomi, inte lagets resultat. När det gäller teknikprylar beskriver man ofta funktionalitet, produktens tillgänglighet och lönsamhet. Reportage med vinklingen ”Så bidrog Ipad till att underlätta min vardag” är inte vardagsmat. I så fall är ”Så bidrog läsplattor till att effektivisera xxx arbete” mer troligt. Affärer och teknik är inte kopplat till känslor i rapportering, även om de som företeelser för enskilda individer kan vara kopplade till nog så starka känslor.

Det är en självklarhet att pengar upp till en brytpunkt bidrar till din personliga lycka. Åtminstone har det kontraeffekten, dvs. om du hela tiden oroar dig för pengar (för att du inte har så mycket) så står det i vägen för din personliga lycka. Prylar kan bidra med ett tillfälligt lyckorus, oftast mer varaktigt om du äntligen fått något du velat ha länge. Det handlar inte om varaktig lycka, som ju bäst uppnås genom god hälsa och goda relationer. Men denna studie, som bara utgår ifrån hur ordet lycka uppträtt i nyhetsmedierna kopplat till några utvalda företeelser, ter sig helt irrelevant för denna typ av slutsatser. Det enda den beskriver är hur nyhetsmedierna uttrycker sig rörande vissa företeelser, inte huruvida dessa företeelser i sig gör folk lyckliga. Jag känner t.ex. ingen som helst lycka kopplad till begreppet monarki. Snarare motsatsen.

Artiklarna som hänvisar till rapporten är bara exempel på hur medierna försöker vinna förtroende för vedertagna uppfattningar utan hänsyn till vad det är som faktiskt har undersökts. Jag söker korrelation och analys mellan resultat och ingångsdata. Jag hävdar inte att Sverker Sikströms studie är värdelös. Det vet jag inget om. Jag vet bara att de medier som rapporterat om studien väljer att på lösa grunder redovisa resultaten för att bekräfta sina för stunden verdertagna uppfattningar. Dessutom så är det ju i medierna som jag har läst om undersökningen, så det är via deras röst och vinkling som jag tagit del av resultatet.

Hur vi i olika sammanhang beskriver verkligheten intresserar mig. Men min initialt starka reaktion till den här rapportens resultat just idag kommer kanske över att jag i förrgår köpte en iPhone, och kände mig lycklig.