Blog Image

blogg@xquiz.se

Inspiration inom marknadsföring och kommunikation

Naturen är perfektion. Människor är inspiration. Naturen är harmoni. Människor är kaos. Naturen bara är. Människor är vackra, knäppa, spännande, tjuriga, empatiska, galna, egensinniga, läraktiga ... Naturen ger mig energi och ro. Människor inspirerar mig.

Hur medierna beskriver verkligheten

Retorik Posted on 21 Jan, 2011 09:16:15

Två gånger igår stötte jag på artiklar som hänvisade till en undersökning om vad som gör oss lyckliga, baserad på i vilken kontext ordet lycka förekommer i medierna. Undersökningen sägs visa att det är relationer som gör oss lyckliga, inte prylar. Vad gäller denna slutsats är jag benägen att hålla med. Däremot så började jag fundera kring det som undersökningen bygger på, nämligen mediernas beskrivning av verkligheten.

Medierna använder olika typer av språk och begrepp för att beskriva olika typer av företeelser. Deras sätt att beskriva företeelserna har inte en självklar koppling till hur vanliga människor känner och tycker kring olika företeelser, det är helt enkelt ett manér och språk som utvecklats och som vi som konsumerar medier har vant oss vid. T.ex. är det nog inte många människor som överanvänder ordet “rasar” i samma utsträckning som kvällstidningar. Man vi är vana att se det.

Man har alltså tittat på vilka ord som skrivits i samband med ordet lycka i medierna under 2010. Ofta hittar man egennamn på personer kopplade till lycka samt lycka kopplat till sporthändelser. När det gäller pengar, teknikprylar och dylikt så står inte ordet lycka i anslutning till dem. Vad innebär då detta? Att vi blir lyckliga av sport och kungliga bröllop men inte lyckliga av Google eller iPad? Eller kan det vara så att hur medierna formulerar sig när de vanligtvis rapporterar kring bröllop och delårsrapporter faktiskt varierar? Låt mig förklara: När man skriver om personer är det lätt att belägga dem med känslor. Sport är också en företeelse som vanligtvis beskrivs i många och starka känslotermer, både positiva och negativa. När nyhetsmedierna rapporterar om affärer så är det antingen i en sakligt torr ton eller så handlar det om olika typer av oväntade företeelser. Sällan i positiva termer, som ordet “vinstvarning” t.ex. tyder på. Om du mot alla odds skulle stöta på rubriken”AIK vinstvarnar” så kommer det att handla om klubbens ekonomi, inte lagets resultat. När det gäller teknikprylar beskriver man ofta funktionalitet, produktens tillgänglighet och lönsamhet. Reportage med vinklingen ”Så bidrog Ipad till att underlätta min vardag” är inte vardagsmat. I så fall är ”Så bidrog läsplattor till att effektivisera xxx arbete” mer troligt. Affärer och teknik är inte kopplat till känslor i rapportering, även om de som företeelser för enskilda individer kan vara kopplade till nog så starka känslor.

Det är en självklarhet att pengar upp till en brytpunkt bidrar till din personliga lycka. Åtminstone har det kontraeffekten, dvs. om du hela tiden oroar dig för pengar (för att du inte har så mycket) så står det i vägen för din personliga lycka. Prylar kan bidra med ett tillfälligt lyckorus, oftast mer varaktigt om du äntligen fått något du velat ha länge. Det handlar inte om varaktig lycka, som ju bäst uppnås genom god hälsa och goda relationer. Men denna studie, som bara utgår ifrån hur ordet lycka uppträtt i nyhetsmedierna kopplat till några utvalda företeelser, ter sig helt irrelevant för denna typ av slutsatser. Det enda den beskriver är hur nyhetsmedierna uttrycker sig rörande vissa företeelser, inte huruvida dessa företeelser i sig gör folk lyckliga. Jag känner t.ex. ingen som helst lycka kopplad till begreppet monarki. Snarare motsatsen.

Artiklarna som hänvisar till rapporten är bara exempel på hur medierna försöker vinna förtroende för vedertagna uppfattningar utan hänsyn till vad det är som faktiskt har undersökts. Jag söker korrelation och analys mellan resultat och ingångsdata. Jag hävdar inte att Sverker Sikströms studie är värdelös. Det vet jag inget om. Jag vet bara att de medier som rapporterat om studien väljer att på lösa grunder redovisa resultaten för att bekräfta sina för stunden verdertagna uppfattningar. Dessutom så är det ju i medierna som jag har läst om undersökningen, så det är via deras röst och vinkling som jag tagit del av resultatet.

Hur vi i olika sammanhang beskriver verkligheten intresserar mig. Men min initialt starka reaktion till den här rapportens resultat just idag kommer kanske över att jag i förrgår köpte en iPhone, och kände mig lycklig.



Förnumstigt, Christer Sturmark

Retorik Posted on 23 Dec, 2010 16:54:50

I ett inlägg i SvD har Christer Sturmark och Partik Lindenfors avslöjat att julen är en kristen pr-kupp.

Förnumstigt säger jag. Det betyder att de förmedlar självklarheter som om de vore resultat av djup tankeverksamhet.

Det är oklart vad de vill uppnå med inägget, annat än ge uttryck för sin religionsfobi, sin intellektuella elitism och sin uppenbart konspirationsteoretiska hållning till “kyrkan”. De argument, om det som framförs kan kallas argumentation, som de lägger fram framstår som tunna då det sannolikt inte är många som i dagens sekulariserade Sverige inbillar sig att julen firas enbart till minne av Kristi födelse. Det förklarar liksom inte tomtar, uppklädda granar och hysterisk konsumtion. Vem som helst som har gått i den skola vi har plikt att närvara i har nog snappat upp en mer nyanserad bild av jultraditionen.

Det stör mig att Christer Sturmark och Humanisterna har lagt beslag på begreppet humanism.

Jag har jobbat inom it-branschen ett tag och under en tid iakttagit och fascinerats av hur många här som uttrycker ett stort motstånd mot religion, eller för den delen allt som inte kan förklaras logiskt eller rationellt. Kanske har det att göra med att många ägnar en stor del av sitt liv åt att bryta ner saker till ettor och nollor. Det är svårt att göra med religion. Det föll sig därför helt naturligt för mig att upptäcka att Christer Sturmark är systemvetare i botten. Större delen av hans samlade verk handlar om hantering av mjukvara (icke att förväxlas med mjuka värden).

Human är ett så fint ord. Mänsklig. Humanism har gått ifrån att på medeltiden vilja införa komplementära sätt att tänka till dåtidens rådande krassa vetenskap och praktiskt inriktade fokus till att idag hylla vetenskapen som det enda sanna och helt förkasta fundament i det som är verkligt. Logiskt resonerande, självmedvetenhet och avancerad problemlösning är egenskaper förbehållna människan. Men vi är inte enkom rationella varelser. Vi känner passion, längtar, sörjer, hatar och älskar. Dessa variabler kan inte förklaras logiskt eller brytas ner till ettor och nollor. Vi har i alla tider haft religioner, riter och andra sammansvetsande aktiviteter som stöd i att hjälpa till att förklara vår värld i sökandet efter mening. Jag antar att meningen med livet för Christer Sturmark faktiskt är 42.

Julen firas av traditioner, traditioner som hela tiden tar nya intryck och utvecklas med en tid som är. Kanske är problemet med inlägget att Christer försöker bryta ner julen i ettor och nollor.

Trots detta vill jag skicka en julhälsning till Christer Sturmark, en sann tomte:

Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i stad och gård
Djupt under midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
Snön lyser vit på taken
Endast Christer Sturkmark är vaken

Står där så grå vid podiets dörr
Grå mot den vita skärmen
Njuter som många vintrar förr
Gott av projektor-värmen
Saknar publiken som frågvis och lärd
Bidrar till Christers egos flärd
Grubblar fast ej det lär båta
Över en underlig gåta

För sin hand genom tofs och skägg
Skakar huvud och hätta
Nej, den gåtan saknar belägg
Nej, jag gissar ej detta
Slår som han plägar inom kort
Slika spörjande tankar bort
Går att ordna och pyssla
Går att sköta sin syssla

Går till föreläsningssal och tv-hus
Argumenterar med ettor och nollor
Christer drömma i strålkastarns ljus
Sekulära drömmar om håvor
Uppfylld av evolution, ära och beröm
Patrik bredvid har ock en dröm
Publiken han lutar över
Glömmer Jesus och tänker på klöver

Går till kyrkan fylld av får
Ser dem ignoranta därinne
Går till riksdan där liberalismen står
Högst på agenda och i sinne
Liberalen i riksdans värme mår gott
Vaknar och pratar om etik så smått
Liberalen sin Christer känner
De äro goda vänner

Christer går sen till sist att se
Småfolket som behöver upplysas, de kära
Länge och väl han märkt att de
Missat att ge honom ära
Ettor och nollor han sen med sjå
Kodar och visar de söta små
Med kod kan man alla förtrycka
Det är hans största lycka

Så har han sett dem professor och son
Utvecklas med vetenskapens framsteg
Fångas som barn men varifrån
Kommer deras senare snedsteg?
Släkte följa på släkte snart
Upplystes, glömde och gick, men vart?
Gåtan som icke låter
Gissa sig kom så åter

Christer vandrar till hemmets stoft
Där har han ideologiskt fäste
Högt upp i Danderyd, i framgångens doft
Nära vid rikedomens näste
Nu är väl Humanisternas boning tom
Men på det nya året med buller och bom
Kommer de nog tillbaka
Med gamla argument att rannsaka

Då kommer han alltid att kvittra om
Hoten mot sekulära noder
Intet likväl om gåtan som
Rör sig i Christers lober
Genom en brist hos argumentationens proffs
Lyser tvivlen på Christers tofs
Bristen på tofsen blänker
Christer grubblar och tänker

Tyst är staden och nejden all
Livet därute är fruset
Endast i fjärran av Strömmens fall
Höres helt sakta bruset
Christer lyssnar och halvt i dröm
Tycker sig höra logikens ström
Undrar varthän den må fara
Undrar var källan må vara